Klicka på “Site Map” och se hur webplatsen är uppbyggd

PM angående svenska kommuners upphandling av avfallsbehandlingstjänster 2004-06-11 Infoservice i Malmö AB Innehåll   1. Bakgrund och material 1.1 Bakgrund 1.2 Kort beskrivning av svarsfrekvensen och svarens kvalitet 1.3 Vem i kommunerna har svarat?  2. Utfall 2.1 Hur många kommuner har upphandlat tjänsterna?  2.2 Kommuner som upphandlat enligt LOU 2.3 Privata entreprenörer 2.4 Ofta kommunal entreprenör – oftast utan upphandling   3. Sammanfattning och slutsatser     Bakgrund och material  1.1 Bakgrund I mitten av mars 2004 skickades en landsomfattande faktaförfrågan beträffande avfallsfrågor ut till Sveriges kommuner. De efterfrågade uppgifterna gällde hur kommunerna hanterar avfallsfrågan efter insamlingsprocessen – det vill säga själva bearbetningen av avfallet. De efterfrågade uppgifterna var: Kopior på avtal med extern leverantör/eget bolag/samägt bolag eller liknande kring tjänsten för behandling av avfall (exempelvis förbränning). Kopior på anbudsprotokoll från kommunens/kommunernas senaste upphandling. I de fall inga avtal fanns efterfrågades konsortialavtal, ägardirektiv etc. Förfrågan skickades ut till 257 kommuner i Sverige. Skånes 33 kommuner var undantagna då fakta för dessa redan fanns att tillgå. Faktainhämtningsförsöket täckte därmed landets samtliga 290 kommuner.   1.2 Kort beskrivning av svarsfrekvensen och svarens kvalitet Inom en tvåmånadersperiod inkom 139 svar från kommunerna. Det ger en svarsfrekvens på ca 54 %, vilket är anmärkningsvärt lågt med tanke på att offentlighetsprincipen stadgar att en upphandling ska lämnas ut "genast eller så snart det är möjligt". Förfrågan var dessutom tillräckligt preciserad för att kommunerna skulle ha möjlighet att hitta materialet utan onödigt dröjsmål. De inkomna svarens kvalitet varierar. I en stor del av svaren saknas möjlighet att med säkerhet fastställa huruvida någon upphandling skett eller ej, då dels inga anbudsprotokoll är medskickade, dels ingenting heller med säkerhet talar mot att upphandling skett. Olika kommuner svarar dessutom på olika delar av de tre förfrågningarna ovan, givetvis beroende bland annat på att de olika kommunerna organiserat sin avfallshantering på olika sätt, men även på olika grad av vilja till tillmötesgående. Ett mindre antal av svaren, ca 7-8 är vidarehänvisningar till något regionalt avfallsbolag som hanterar kommunens avfall etc. En kommun hävdar att de överhuvudtaget ej har någon person som är ansvarig för avfallsfrågorna. I ett fall skriver en kommun att "vi menar att vi f n ej har resurser att på ett rättvisande sätt redovisa det material som ni verkar vara intresserad av. Materialet kräver dessutom vår medverkan för tolkning och utvärdering". Av de 139 svaren framkommer även hur 17 stycken andra kommuner har organiserat sin avfallshantering. I flera fall beskriver kommun X explicit att de tillsammans med kommun Y har det mellankommunala avfallsbolaget Z och så vidare. Dessa uppgifter läggs till presentationen av utfallet.    1.3 Vem i kommunerna har svarat? Det är inte på förhand givet vem kommunerna väljer att låta besvara en dylik förfrågan. Dels beror det på hur kommunen är organiserad, dels beror det på den rådande kulturen inom kommunen. Vad beträffar den ovan beskrivna förfrågan till kommunerna var det endast möjligt att fastställa varifrån inom kommunen ca två tredjedelar av svaren härrörde. I de andra fallen saknades antingen följebrev eller så skrevs följebrevet under enligt principen N.N. i X kommun. De svarande vilka var möjliga att kategorisera fördelade sig enligt följande:

Att ca 87 % av svaren kom från antingen teknisk förvaltning etc. eller kommunalt bolag, och att endast ca 2 % av svaren kom från upphandlingsavdelning eller liknande, kan vara en konsekvens av att avfallsbearbetning inte betraktas som en fråga för upphandling, utan enbart en fråga för tekniska kontoret.

2 Utfall

2.1 Hur många kommuner har upphandlat tjänsterna?

Av de 169 svarande kommunerna framgår det klart och tydligt att 22 stycken har handlat upp avfallstjänsterna. Av de 158 återstående kommunerna kan det förekomma enstaka fall av kommuner som handlat upp, men det är i så fall ingenting som framkommit av deras svar. Inga anbudsprotokoll eller liknande har skickats med. I en del av fallen står det dessutom klart uttryckt att inga upphandlingar skett. Resultatet är inte förvånande i sig; sedan tidigare är det känt att bl.a. ingen av Skånes 33 kommuner handlat upp avfallshanteringstjänsterna. 

  Antal kommuner som upphandlar avfallstjänster respektive ej upphandlar

     22 gjorde upphandling          158 ingen upphandling   

Om siffrorna skulle generaliseras till alla Sveriges kommuner skulle det innebära att 35 kommuner i landet gör upphandlingar inom avfallshanteringsområdet. Denna siffra kommer dock troligtvis att underskatta det verkliga värdet. Trots detta rör sig inte om mer än kanske 15-20 % av kommunerna totalt i landet som upphandlar enligt LOU.

Anmärkningar: Med svarande kommuner menas fortsättningsvis kommuner som svarat på ett sådant sätt att svaren är möjliga att tolka, således är kommuner som t ex endast hänvisat vidare inte medräknade i denna del. I siffermaterialet ingår dessutom de skånska kommunerna. Dessutom ingår fortsättningsvis även de kommuner vilka inte själva svarat, men där det  genom andra kommuners svar framkommit hur de agerat.

 Med upphandling ska förstås upphandling som följer de krav som lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) stadgar.

2.2 Kommuner som upphandlat enligt LOU

Följande 22 kommuner har upphandlat, eller håller på att upphandla

Kommun

Entreprenörer

Antal anbud

1

Ekerö

SITA Sverige AB

2

2

Eskilstuna

Tekniska verken i Linköping AB

3

3

Essunga

Ragn-Sells AB

3

4

Gislaved

Halmstads Renhållnings AB

5

5

Gnesta

Telge Återvinnings AB

4

6

Gotland

Sydkraft Östvärme AB

4

7

Grästorp

Ragn-Sells AB

3

8

Habo

Tekniska verken i Linköping AB

6

9

Kinda

Tekniska verken i Linköping AB

3

10

Kumla

Sydkraft Sakab AB

4

11

Luleå

Bodens Energi AB

3

12

Mora

Upphandlar för närvarande

Ingen uppgift

13

Mönsterås

Tekniska verken i Linköping AB

4

14

Nacka

AB Fortum Värme

1

15

Oskarshamn

Tekniska verken i Linköping AB

4

16

Säffle

Ronova AB

4

17

Tranås

Tekniska verken i Linköping AB

3

18

Töreboda

SITA Sverige AB

4

19

Vaggeryd

Tekniska verken i Linköping AB

4

20

Värmdö

AB Fortum Värme

Ingen uppgift

21

Åmål

Renova AB

4

22

Örebro

Sydkraft Sakab AB

5

2.4 Ofta kommunal entreprenör – oftast utan upphandling

I de fall då kommunerna anlitar annan juridisk person, t.ex. ett kommunalt, regionalt eller privat bolag, för att behandla hushållsavfallet (vilket sker i nära 95 % av fallen) sker upphandling, som vi sett, i enbart i undantagsfall. Av de icke upphandlade entreprenaderna går uppdraget i ca 93 % av fallen till en kommunal/interkommunal aktör.

De kommunala aktörerna har följaktligen varit framgångsrika. De två mest betydande faktorerna härför är dels att LOU inte respekteras av särskilt många kommuner, dels att de kommunala bolagen är beredda att bryta mot kommunallagens lokaliseringsprincip, d.v.s. att de kommunala bolagen ska verka inom det fysiska område vilket utgörs av ägarkommunen (eller kommunerna då det i många fall handlar om interkommunala bolag). Ett konkret exempel är Tekniska Verken i Linköping, som enligt mediakällor tar hand om ca 30 kommuners avfall.

Inte sällan gynnas de kommunala bolagen av sina ägarkommuner genom att de sistnämnda tecknar konsortialavtal som reglerar bland annat leveranser av avfall. Kommunerna binder sig under ett ofta långt antal år, t.ex. 10-15 år, att leverera avfall till bolaget i fråga.

3 Sammanfattning och slutsatser

Av det redovisade materialet framgår att endast ca 12 % av entreprenaderna handlas upp enligt lagen om offentlig upphandling. Det bör återigen påpekas att siffran sannolikt underskattar antalet kommuner som handlar upp tjänsterna, beroende på delvis bristfälliga svar från en del kommuner. Men vad som med säkerhet kan slås fast är att en överväldigande majoritet av kommunerna inte följer LOU.

I de relativt få fall då upphandling trots allt sker, tillfaller merparten av entreprenaderna kommunala bolag.

I den överväldigande majoriteten av fallen, d.v.s. när kommunerna inte följer LOU:s krav på upphandlingar, tillfaller 93 % av entreprenaderna kommunala bolag.

Att tjänsterna ska upphandlas råder det ingen tvekan om. I den förteckning av tjänster som återfinns i avdelning A i bilagan till LOU, räknas följande upp i punkt 16: "Tjänster för avloppsrening, sophantering, sanering och liknande verksamhet". Värdet av sophanterings-tjänsterna överstiger dessutom tröskelvärdena för upphandling med råge.

Inte heller råder det någon tvekan om att många kommuner tar lätt på LOU:s krav på upphandling. En kommun svarade till exempel på följande sätt: "Upphandlingen gjordes genom en uppringning av alla anläggningar från Umeå i norr till Uppsala i söder", och kommunen ansåg att de därmed gjort vad som kunde förväntas. En annan kommun säger: "Tjänsten som gäller deponering av hushållssopor har ej upphandlats. Här samverkar vi med flera andra kommuner i länet för en bra lösning för framtiden". Flera andra kommuner har underlåtit att följa LOU med motiveringen att inga andra alternativ fanns till det anlitade bolaget fråga.

Men rundringning på måfå räcker inte för att uppfylla LOU:s upphandlingskrav. Inte heller att en kommun anser de har en "bra lösning för framtiden". Och hur ska några alternativa entreprenörer kunna anlitas om kommunerna inte undersöker vilka företag som finns på marknaden?

I själva verket finns det ju ett antal privata aktörer på marknaden; men för att marknaden ska kunna fungera måste lagen följas. Så länge som lagen inte följs riskerar förutsättningarna för en effektiv konkurrens på den aktuella marknaden att snedvridas.